torsdag 30 september 2010

2010-09-26

The french connection.

Inför min ödesdag på måndagen ville ja lyxa till det och samtidigt fira min brors hemkomst. Då Han vistats i Shanghai ett tag är en fet BBQ extrem passande.
Det kan låta makabert men jag hade en franskyska liggande i frysen, som bara väntade på värme och omtanke. Mina planer grusades dock i fredags då jag under en diskution blev upplyst om den franska karaktären. Vid omild behandling direkt med eld blir hon seg och motsträvig.

Efter tips på hur jag kan på bästa sätt ge denna fransyska en omgång skred jag, dock först på lördagen, till verket.
Jag slängde in köttbiten i en gryta och fyllde på med vatten så halva biten var täckt och lät den koka på låg värme i ca 3 timmar. För att redan nu ge köttet smak tillsatte jag en lök, delad i 4 delar och 2 vitlöksklyftor. Köttet fick sedan svalna tills dagen efter.

På söndagen skar jag upp 1-2cm skivor och penslade dem med chipotle-glaze. Köttet var märkbart mört men inte helt så pass att det föll isär, vilket i sig är bra då det underlättar hanteringen på gallret.

För att gradera mig för eventuella missöden samt att antalet gäster ökade påtagligt utökades köttarsenalen med en fläskfilé. Den kryddades på ett numera traditionellt sätt med egenkomponerad rub.

Grillen igång, på med filén, grilla den i ca 40min tills termometern visade 70, placera den på ett svalare område på gallret och på med fransyskan. Då den redan var förkokt behövs det inte många minuter för att de ska bli klara. De glazades 2 gånger på var sida och grillades i totalt 10min, sen bar det bara att servera de förväntansfulla gästerna.


Filén blev som vanlig mycket god men det var helt klart kvällens stjärna som stal showen. Fransyskan visade sin bästa sida genom att vara subtil men ändå konkret i smaken, fast men ändå mjuk och len i köttet.




måndag 20 september 2010

2010-09-19

Cola-valfläsk(filé)

Köttet fick ligga i marinad i nästan 2 dagar för att dra åt sig det magiska i colan. Jag delade upp fläskfilen i 2 delar för att ha den ena á naturell och den andra kryddad med grillkrydda, oregano, dragon och pressad vitlök.


Gillades på indirekt värme ca 50 minuter. Inga konstigheter. Hade dock lite problem med att få igång glöden i briketterna. Vid närmare eftertanke så var det ett fenomen som pågått ett tag nu. Misstänker att batchen var av något sämre kvalite vilket resulterade i att briketterna hade högre rökutveckling och var allmänt sega. Tur är att jag eldat upp samtliga 4säckar som inhandlades vid det tillfället.

Hur blev köttet då? Ja, det är inte speciellt vanligt att marinera i Coca-cola och än mindre att låta den stå och dra i 2 dagar. Jag upplevde att köttet erhöll en svårdefinerad smak. Den var inte av den kalibern som jag fick det beskrivet för mig att det skulle vara. Filén utan extra kryddning dvs med endast coca som krydda var annorlunda men ganska platt i smaken. Den var god men det var något som fattades. Kryddorna på den andra biten gjorde susen. Vitlöken och örterna, som även vanligtvis lyfter fläskfilens egna smak, agerade en smakhöjare och jag blev positivt överraskad av dena smaksensation. Helt klart godare och på ett viss komplementerande till colans oderinierbara smaksättnig.

Kokt potatis, pulversås och 2 st bitar av var filé. Ett litet glas rödvin till och rätten är komplett. Vissa skulle villja gå så långt och klaga att det råder en klar frånvaro av grönsaker dvs. sallad. Om sanningen skall fram så reflekterade jag inte över det alls. Det slog mig först nu när jag skriver inlägget. Det skall väl också sägas att jag inte led speciellt mycket av just den saken...

torsdag 16 september 2010

Always coca-cola...

Börjar planera inför "coca-cola marinerad fläskfilé". Idén kommer från Grillmästaren som mitt jobb hyrde till ett event i sommras. Enligt utsago räcker det endast med att lägga filé i ett coca-colabad i ca 2 dagar för att erhålla mariand de lux. Jag möter "receptet" med viss skepticism då det verkar var något utflippat. Men inte tillräckligt galet för att inte testa.

För att inte gå all-in på konceptet och även få tillfälle att prova annan kryddning så kommer jag att dela upp filé i två bitar, där den ena halvan lägg i en marinad med endast cola och den andra tillsammans med lite kryddor. Jag har inte bestämt mig än för vilka dessa blir men jag gissat på lite salt, peppar och kanske oregano eller liknande, kanske något kryddstarkt också.

Colan bör ju tillföra mycket sötma och göra köttet mört men övergripande smak vågar jag inte ens sia om. Tror att jag lägger in dem ikväll och låter marinaden dra sig fram till på söndag, totalt kommer det att då bli ca 2,5 dagar. Det bör räcka för att få in colan ordentligt i köttet. Lär ha nummret till närmaste pizzeria på stand by utifall det går åt fanders...

Under tiden vill jag tipsa om höstens fördelaktiga priser på grillutrustning. Webershop.se har låga priser på fin fina grejer. Kockkniven kostar bara 199:- och 3-delars grillsettet kostar bara 229:- med tanke på vad ordinariepriset är är detta ett fynd. Jag har fått veta av en flitig weberfeberläsare, som han införskaffat kniven, att den är grymt bra. Den ligger bra i handen är bra balanserad och väldigt vass.

torsdag 9 september 2010

2010-09-08

Örtkyckling

"Pollo nummero quattro" i kylen och hungriga grannar på andra sidan häcken. Jag bjuder in dem för att jag är sugen på att experimentera för att göra en jämförelse med de tre fåglarna som stod givvakt på grillen igår. Kryddningen blev något "italiensk" förutom vitlöken - då grannen inte uppskattar denna ädla krydda. Olivolja, lite soja, salt, peppar, lökpulver, oregano. timjan, dragon och rosmarin i en blandning - fick bekanta sig med fågeln i en påsen för att marineras i ca. 1 timme.

Fire that shit up!
Upp på grillen i framstupa sidoläge - grillas på var sida i minst 30min. Under tiden underhölls gästerna med många klart överdrivna historier och mycket skratt. Täta kontroller under locket och av ölens kvalité gjorde väntan kort.

Tillsammans med kokt potatis, bearnaisesås (ja, pulver versionen) och en salladshistoria med ett par stänk balsamico är rätten komplett. Den upplevas hyfsat banalt men upplevelsen och smaken är dock långtifrån det.
Tycker att kycklingen blev rikare i smak och saftigare än de som tillagades dagen innan. Det kan ju klart vara en överdrivning och reaktion på min besvikelse från igår... Viktigast var ju såklart att mina gäster var nöjda och måltiden avslutades med en snaps Raki, egen importerad från Kreta, "stin ijiasas" - skål på grekiska (hoppas jag)!

Kontentan då? Jo, kyckling laddad med en burk öl i dess ände där solen sällan skiner är en något burlesk men ändå häftig grej, som förvisso smakar gott men ölen kanske bara bidrar i en begränsad utsträckning. Burkarna fyller en annan anmärkningsvärd funktion, nämligen så gör de att kycklingarna blir väldigt lätthanterliga och att fler än det annars får plats kan grillas samtidigt. Då de i ett uppstoppat tillstånd står på gallret kan man nog med nöd och näppe få in 4st på rad och kunna få ner locket.
Jag lär framöver hålla mig till att grilla kyckling på det konventionella sättet men kan tänka mig dra fram burktricket vid behov av stora mängder kyckling.

Nästa grej på gång är 2 dagars Coca-Cola marind av fläskfile... detta inom kort.

onsdag 8 september 2010

2010-09-07

Beer Chicken part dux

Inhandlade 4st frysta kycklingar, som ville inget annat än att i en krydd-skrud slänga sig upp på min grill. Döm om deras förvåning när jag presenterade kryddbomben i form av en ø8cm bruk full av öl... Med höga förväntningar ville jag upprepa ölkyckling konceptet. Förberedde 3 av dem då alla gäster kunde inte dyka upp. Och jag vill redan på förhand säga att jag nog aldrig kommer att upprepa denna tillagningssätt. Po qua? Jo för jag blev inte nöjd. Varför... det skall jag avslöja...

Slutresultatet kan man inte klaga på, smakrik, saftig, lagom kryddrik. Så vari ligger felet. Jo, smakar öl? Nej. På ett hyfsat förståeligt sätt försvinner grejen med att skuffa en öl i ändan på en kyckling om man inte känner en uppenbar smak av just denna. Nåväl, kan inte säga att kycklingen var direkt äcklig och det tror jag inte att någon av matgästerna tyckte det.


Vad gick fel? Inget, hade Guinness som en av ölen och 2st vanliga öl i fall man skull känna skillnad. Kryddningen i övrigt av samma och jag kan intyga att alla 3 smakade samma. Lärdommen är nog att ölen i kycklingens bakre ända är synnerligen menlöst. Måhända att jag gjorde fel eller att något gick snett men två grilltillfällen eliminerar denna möjlighet. Således drar jag slutsaten att ölkyckling är gott men inget som imponerar vid andra tillfället.

Allt som allt var det lyckat och gott. Tzatziki, ris, sallad och starka jalapeños tillsammans med öl var supergott. Kyckling nr.4 kommer att göras på "traditionellt" sätt.


torsdag 2 september 2010

2010-08-11

Skummegrill 2

Sista uppdateringen av sommarens strapatser, nu är jag i fas och kan fortsätta mot nya grillupplevelser. Hösten är här men jag tror att jag hinner med ett par grilla till och planerar även att försöka gilla i alla fall en gång i månaden. Grillad julskinka, grillat till nyår? varför inte?
Innan vi stack från skummeslövsstrand hann vi gå loss på två paket kycklingklubbor. Middagsdeltagarna valde ett inhandlat färdigmix med kryddor märkt "garlic". Typen är en sk. rub som jag flitigt använt tidigare och är i princip kryddor som appliceras direkt på köttet. Detta koncept föll något bort då jag upptäckte en nästan helt tom burk med inlagda fetaost bitar. Jag kunde inte motstå att smörja in kycklingklubborna med oljan från burken, som redan i sig är kryddad och full av smak, och därefter täcka dem med rubben.

Indirekt värme, något längre än 1,5timme senare är maten klar. Det var inte lika lätta att grilla som hemma då avsaknaden av termometer försvårade det något. Tror även att själva formen på grillen gjorde att luften inne inte cirkulerade lika bra som på Webern. Jag pressade lite lime över kluborna då vitlök och lime passar bra ihop och man får en fräsch och intressant smak på kycklingen.
Så, här ser ni en skummeslöskycklingklubba Royale. Kryddad med vitlök och en gnutta limejuice. På tallriken ses även klyftpotatis, sallad med fetaost, salsa, vitlökssås och jalapeños... och glöm inte ölen till.


Resumé: